Hösttankar
Det kanske är mänskligt, men jag är en sådan som alltid ser fram emot nästa årstid, vilken det än må vara. Det är klart att jag inte längtar efter oktoberrusk i juni, men i augusti börjar det locka att krypa upp i soffan med en kopp varm choklad, iförd en tjock tröja. Här är några saker jag längtar efter i höst, samt en hel bunt med stämningsfulla bilder, samtliga från Tumblr.
Springa, hoppa och skutta i stora högar av gyllene löv.
Surra in mig i en stor filt och dricka varm choklad.
Komma in i rutiner och få struktur på mig själv, skolan och framtiden. Något sånär, i alla fall...
Utforska nya miljöer och människor.
Lyssna till regnet som smattrar mot rutan medan jag sitter och bloggar. Som just precis nu.
Lära mig att stanna upp, andas, koppla av och göra ingenting. Jag är en Duracellkanin med kort batteritid.
Läsa böcker. Riktiga böcker.
Lära mig alla ben och muskler i människokroppen. För det är sånt jag kommer göra, vettu.
Dricka litervis med te, kaffe, chai och choklad.
Rita - även om jag inte är bra på det. Vem bryr sig?
Springa på en ödslig väg och låtsas att jag är ensam i världen.
Baka äppelpaj - även om jag inte tycker att det är så gott.
Och baka kanelbullar, för det ÄR jättegott. Kom och smaka!
Försöka se lika snygg, fräsch och fashion ut som tjejen på bilden ovanför.
Andas in den kyliga, friska morgonluften och inte alls ångra att jag gick upp för en morgonpromenad.
Tända doftljus och bara ligga raklång på yogamattan och tänka.
Skära pumpa och göra den lika sned och vind som vanligt.
Fotografera igen och se världen med nya ögon.
Ta långa promenader i skogen och tappa bort mig i tid och rum.
Men främst av allt - njuta av att jag är jag och att ingen kan ta min själ ifrån mig. Ibland ser jag mig själv i spegeln och tänker "Henne ska jag leva med hela livet. Inget annat är så säkert som det. Ta hand om henne, så kommer hon att ta hand om dig". Ibland hjälper det att distansera sig från sig själv och se sig som en annan person - någon man ska ta hand om och älska.