Done!

 
Första terminen klar! 
För första gången har jag stannat i en hel termin på en utbildning. Tredje gången gillt! För drygt två år sedan började jag läsa till civilekonom. I novemeber hoppade jag av och pluggade en fristående kurs i geografi. För drygt ett år sedan började jag läsa till sjukgymnast, och hoppade av efter en månad. Jag ville ha något annat, något mer spännande. Så jag flyttade hem till föräldrarna igen, och skickade iväg en ansökan till brittiska universitet. Aldrig i livet trodde jag väl att jag skulle komma in i Oxford, och jag skämdes lite när jag sa att jag hade sökt. Jag var rädd att folk skulle tänka "Oxford? Vem tror du att du är?". Fånigt, jag vet.
 
Men jag kom in! Jag överlevde ansökningsprocessen och kom in på detta underbara ställe. Och nu, ett år efter att jag var här på intervju, har jag överlevt min första termin. Arbetsbördan är något jag aldrig stött på tidigare (nej, inte ens IB slår det), och jag har knappt haft tid att prata med vänner och familj där hemma (FÖRLÅT!). Men nu är jag klar! 
 
Jag ska stanna här i knappt två veckor till och hjälpa till med årets intervjuer. Samtidigt ska jag passa på att få in lite revision när jag har böckerna till hands. Att lasta väskan full med 15 kg böcker funkar nog inte riktigt... Sedan åker jag hem mot Sverige den 18e! Jag är lite avundsjuk på alla som packar bilen full och åker hem idag. Jag saknar min familj, min hund, mina vänner, mitt rum, och svenskt julgodis. 
 
--- 
 
For the first time ever, I've stayed at a degree for an entire term. Third time's a charm! Two years ago, I started studying business & economics and dropped it in November. Last year I started studying physiotherapy but dropped that after a month. I moved back home and sent in an application to British universities. I never thought I'd get in to Oxford, but I gave it a chance. And here I am!! :) Now, a year after interviews, I've survived my first term here, and the workload is nothing like anything I've experienced before. Not even the IB beats it. I've hardly been able to talk to friends and family back home and I feel really bad about that. 
 
I'm staying here for another two weeks to help with this year's interviews. I'll try to get some revision done, too, when I have access to all the books. Filling up my suitcase with 15 kgs of books might not be the best idea ever... And back to Sweden on the 18th. I'm slightly envious of the people who can fill their cars and go home today. I miss my family, my dog, my friends, my room and Swedish Christmas food. 

Kommentera här: